Markow

Godmorn!

Nu är det ännu en dag som behövs passera, sen är det äntligen fredag. Men egentligen, undra om man ska säga "Äntligen fredag" egentligen helt allvarligt. Eftersom det känns som varje gång man blinkar så blir det en ny fredag hela tiden. Alltså det känns som att dagarna går väldigt fort. Hinner man med?
Men vissa gånger och vissa dagar kan dagarna gå väldigt sakta, känns det som. Men det känns som att det är så bara en viss dag i veckan. Då hinner man med.
Undra varför det känns så olika emellanåt. Beror det på som det gamla sättet man säger att
"Tiden går fortare när man har roligt", är det då det känns som fredag ganska snabbt? Det borde ju vara så. Men jag är ingen forskare så jag har ingen aning. Jag bara lever i nuet och försöker planera lite då och då..när det känns som okej och genomförligt.

Idag är det skola, efter att få ha varit ledig både tisdag och onsdag. Det känns som vi är lediga en hel del nu, men hur är det då tänkt att man ska hinna jobba ikapp? Helt okej om vår mentor eller någon annan på omvårdnadsprogrammet inte är där, då skulle man kunna plugga ändå och gå till Resurs centret på skolan och plugga med någon av de två underbara lärarna, men de har ju inte heller alltid ledigt. Precis som jag fick höra i tisdags ungefär så här: "Du kan lika bra gå hem och vara hemma nu i två dagar, eftersom det inte finns  tid till att vara här" Jaha...

Att plugga hemma är inte heller så jäkla enkelt. Då kommer det en massa annat känns det som. Man ser tv, sitter framför datorn, pillar med mobilen, går ut med hunden, är med flickvännen osv. Det går inte riktigt ihop på något vis. Jag trivs bättre att plugga på skolan, då får man mer gjort.
Nu innan skolan slutar, gäller det att jag pluggar på ordentligt. Jag är lite halvklar, men kanske ska få gå en extra termin.
Fast jag vet att man inte ska känna sig sämre än andra, eftersom alla är lika bra ändå..så känner jag mig ändå kass när det gäller skolan. Känner mig extra dålig när det gäller att plugga dom olika ämnena. Man känner sig störd och det känns som ingen vill ha en. Då känns det ibland som "Hmm...han går fortfarande i skolan, fast han har tagit studenten" "Han ska bara jobba med handikappade, så han kommer inte att ha någon toppenlön"
Ja..jag ska  förmodligen gå en extra termin efter studenten, eftersom jag behöver plugga ifatt det som fattas och det hinner jag förmodligen med den terminen.
Ja..jag vill jobba med handikappade pga att det trivs jag med och förtillfället brinner jag för det yrket.

Glöm att jag blir någon slags advokat eller hjärnkirurg. Det hade jag mycket möjligt kunna bli, om jag hade ansträngt mig och om det hade varit ett yrke jag brinner för och om jag bara tänker "Tjäna tjäna pengar!!!", men nej det tänker jag inte. Jag tänker istället "Jag ÄLSKAR att jobba med handikappade" Det är ett yrke jag tycker är svinkul. Då är det väl lika bra att man är kvar där.
Klart att pengar är viktigt, det känns som att det är det som spelar roll numera. Men jag nöjer med att tjäna så jag klarar mig, plus att jag kan spara lite pengar som blir över från att ha spenderat på roliga saker på min fridid och vardag.
Förhoppningsvis bor man ju ihop med någon i framtiden, men sånt ska man inte fundera på nu. Jag har bara funderat på att jag ska ha en stor frys, så jag kan frysa in en jäkla massa livsmedel som bara går att frysa in..så sparar man på ett sådant sätt. Jag är mycket för att spara redan nu.

Ketchupflaskan har jag sett folk att kasta så fort man inte kan trycka ut mer. Men när det inte hjälper att ställa den upp och ner ett tag, eller att bara skaka den. Då häller jag i en droppe vatten i hålet, skakar och får ut det mesta av det sista i flaskan. Annars klipper jag upp fanskapet och tar ut det sista med en kniv eller gaffel. Bara helt enkelt. Lika dant med tandkrämen, först pressar man ut det sista, sen kan man överväga att öppna upp den..men det är en överdrift när det gäller tandkräm.

Nu ska jag äta frukost, sen klä på mig, gå ut med Majken en runda (Vår nya hund), efter det ta det lite mega lugnt och sen dra iväg till skolan.

Ha det underbart bra därute alla människor!

M.V.H Erik